Kate Raworth har inte bara skapat en vision (Visioner) – den om världen där vi lever inom munkens/donutens gränser – utan formulerar också strategier. Hon pekar inte ut huvudleden mot de omfattande samhällsförändringar som visionen kräver. Men hon föreslår småvägar att följa. Utifrån vad hon kallar ”sju sätt att tänka som en ekonom för det tjugoförsta århundradet” kan många strategiska handlingar formuleras. Jag drar till exempel slutsatsen att det är väldigt viktigt att bidra till Wikipedia.
En av Raworths sju uppmaningar lyder: se den stora bilden! Hon beskriver den moderna nyliberala ekonomins budskap om vilka som är och bör vara samhällets centrala aktörer som ett tragiskt skådespel: Marknaden, Företagen, Finanserna, Handeln och Staten är de som får plats på scen. Men det finns andra som måste med i analysen, hävdar Raworth. Till aktörer som inte får vara med i den nyliberala pjäsen hör Allmänningarna. De bör ges stort utrymme, menar Raworth.
Allmänningar är sådant som används av alla men inte ägs privat. Det tragiska med dem i den nyliberala ekonomiska pjäsen är att de får förfalla om de inte har en ägare. Enligt dominerande ekonomiska teorier behöver något vara privat för att det ska tas om hand. Och det stämmer ju ibland: folk kan slänga skräp i en skogsdunge de inte vet vem den tillhör men skulle inte göra det på den egna tomten. Men att det inte måste vara så visar Elinor Ostrom, den nu döda nobelpristagaren, som blivit känd för sina studier av just allmänningar. Hon har studerat hur människor världen över organiserar sig på effektiva sätt för att bevara och kunna utnyttja allmänna nyttigheter som vatten eller fisk i en sjö.
Vad spelar det här för roll för det rödgröna politikprojektet? Stor! I alla fall på vissa strategiska områden, som vetande, information och kunskap på nätet. När internetoffentligheten förgiftas av hat och lögner, sprids de av en minoritet. De flesta vill ha fakta att tillgå och många vill också bidra. Då är Wikipedia det geniala svaret. Wikipedia är en allmänning för vår tid. Wikipedia ägs av en stiftelse och drivs i stort sett ideellt (men har anställda). På den här allmänningen kan (i princip) alla ge sig in för att skriva och redigera texter. Men det finns regler för hur det ska skrivas. Källhänvisningar krävs till exempel. Och framför allt: Wikipedia-texter kontrolleras av massa ögonpar. Trollen hålls borta genom att någon annan alltid kan (och ofta gör det) gå in och redigera det som skrivs. Det finns ingen garanti för att allt som skrivs på Wikipedia är sant, men det som står där vilar ändå på ett stort kollektivt vetande och gemensam kontroll.
Wikipedia är jämlikt i åtkomst – för alla som har tillgång till en mobiltelefon. Säkert är den här allmänningen inte jämlik ifråga om vilka som bidrar – högst troligt är det de med längre utbildning, mer fritid och större självförtroende som skriver mest. Det kan förstås påverka vad som skrivs. Men att kunskaper delas är ändå utjämnande och i längden spelar det roll att det går att bidra med ett perspektiv utan pengar eller formella meriter.
Så här finns en smågata att välja för att inte förvillas på vägen mot den jämlika världen och den levande planeten. Wikipedia är en allmänning som kan erbjuda motgift mot nätlögnerna som bland annat sprids av klimatförnekare. Wikipedia är en utjämnare av tillgång till fakta och vetande. En rödgrön politisk handling är att gå in och skriva om sådant en kan något om. Eller för all del att bidra ekonomiskt när det där automatiska meddelandet om att Wiki behöver stöd kommer upp. Att försvara allmänningarna är en del av en strategi.