Kategori: Protester

Vad vet vi egentligen om klimatprotesters effekt? En ny studie sammanställer forskningen.

Forskningen pekar mot att disruptiva, störiga, protester kan öka stödet till den del av klimatrörelsen som demonstrerar laglydigt: de som blir arga när Just Stop Oil blockerar motorvägen kan av bara farten identifiera sig med Fridays for Futures tillståndsgivna demonstration. Fenomenet kallas radikala flanken-effekten. Men utöver den – vad vet vi om ifall protester egentligen funkar? Forskarintresset för frågan är rätt stort och de flesta som studerar klimatprotester vill att protesterna ska ha effekt. Det gäller till exempel en av författarna till en ny artikel som sammanställt resultat från 50 studier. Hon heter Laura Thomas-Walters, forskar vid Yales universitet och har tidigare jobbat med klimatrörelsen i Storbritannien. Glädjande för henne och många andra pekar forskningsöversikten mot att protester faktiskt påverkar.

Klimatprotesters effekt på människor och medier

Framförallt finns tydliga belägg för att folk i allmänhet lägger märke till och tar intryck av protester. En tysk studie visar till exempel att allmänhetens oro för den globala upphettningen ökade efter demonstrationer. En experimentstudie (de intervjuade fick läsa fejknyheter om oliks slags protester och svara på attitydfrågor) från USA gav samma resultat vad gällde väljare som identifierade sig som demokrater eller oberoende. Men de som identifierade sig med republikanerna påverkades inte alls.

Utanför experimentvärlden, i det verkliga samhället, spelar medier en viktig roll för att rama in frågor och lyfta dem i debatten. Klimatprotester kan få ordentligt med medial uppmärksamhet – större täckning än extrema väderhändelser, enligt en studie. Medierna verkar särskilt intresserade av aktioner riktade mot industrin. Om rapporteringen sen är negativ eller positiv varierar förstås både med protestens natur och mediets vinkling. Olagliga protester tenderade till exempel att rapporteras på ett mer negativt sätt än lagliga i Storbritannien, enligt en studie.

Klimatprotesters effekt på politiken

Att människor oroar sig och medierna rapporterar om en fråga betyder ju inte automatiskt att samhället förändras till det bättre. Men ett steg mot förändring kan vara när frågorna flyttar in i politiken. Några studier pekar mot att klimatprotester påverkat tyska väljares partival. Annan forskning från Tyskland och Storbritannien visar klimatprotesters effekt på hur mycket politiker pratar om miljö- eller klimatfrågor.

Ännu intressantare är en brittisk studie som demonstrerar att klimatprotester följs av mer klimatdebatt i parlamentet. Politiker som intervjuades var övertygade om att protesterna också hade bidragit till att viktiga klimatbeslut togs.  En intressant forskningsrapport som kartlagt klimatrörelsen i Australien ger också många exempel på att protester har gett de önskade resultaten i form av politiska beslut. Inte de stora och avgörande tyvärr – Australien har fortfarande en totalt usel klimatpolitik – men mindre beslut som ändå går i rätt riktning. Som att få en delstatsregering att besluta stänga ett kolkraftverk.

Störiga protester skadar inte

Disruptiva protester (i varje fall fredliga) har enligt flera av studierna inte någon negativ effekt på inställningen i klimatfrågor, som en del journalister gärna hävdar. Forskarna hittar ingen backlash vad gäller själva klimatfrågan. Bilisten som fått stå i kö när Just Stop Oil limmat fast sig på motorvägen kanske kommer kokande till jobbet och vill att packet ska buras in. Men det säger inte att hen blir mindre oroad av klimatkrisen eller mer obenägen att vilja se en effektiv klimatpolitik. Och varför skulle hen egentligen bli det?

Om du frågar en samhällsvetare som studerat sociala rörelser om det är bra eller dåligt att kasta soppa på konstverk för att stoppa användningen av fossilt bränsle, får du inget tydligt svar. Det är så många omständigheter som spelar in. Men flera nya studier pekar mot att disruptiva – störiga – protester (blockera motorvägar, spraya slagord på väggar, limma fast sig på landningsbanor) kan ge åtminstone ett resultat: radikala flanken-effekten.

Radikala flanken-effekten inträffar när radikala, våldsamma eller störiga protester leder till ökat stöd för andra rörelser med samma budskap som protesterar på mer accepterade sätt. Effekten kan hjälpa moderata klimatrörelser att få nya aktiva medlemmar och stöd. Det kan i sin tur öka trycket på regeringar och företag att agera för den nödvändiga samhällsomställningen. Effekten bygger på att olika delar av klimatrörelsen använder skilda taktiker, radikala och moderata.

Forskning om radikala flanken-effekten

Forskningen pekar mot att åtminstone våldsamma protester (disruptiva protester behöver inte använda våld) oftast minskar en rörelses stöd. Men om en rörelse har både en moderat och en radikal flank, kan de radikala protesterna ge ökat stöd för den moderata falangen.

Flera nya studier ger exempel. I en fick försökspersoner läsa beskrivningar av fiktiva miljörörelser. Då de läste om en rörelse som protesterade lugnt och lagligt, blev de mer benägna att donera eller ansluta sig till den om det också fanns aktivister som agerade med våldsamma medel för samma sak. En annan studie kom till samma resultat. Beskrivningen av fiktiva aktivisters förstörelse och våld fick experimentpersonerna att ta avstånd från den delen av rörelsen. Men den gjorde dem mer villiga att delta i ett event eller skriva under en petition för den moderata rörelse som uppgavs verka för samma sak.

Verkliga protester och radikala flanken-effekten

Ännu mer intressant är en studie av effekterna av verkliga händelser. Den jämförde folks inställning till den konventionellt protesterande brittiska grenen av Friends of the Earth före och efter det att Just Stop Oil genomförde flera uppmärksammade trafikblockader 2022. Stödet till Friends of the Earth ökade. Av allt att döma som ett resultat av Just Stop Oils störiga protester.

En förklaring till radikala flanken-effekten är att identifikationen med den moderata rörelsen ökar. Den gör det på grund av kontrasten mot den störiga rörelsen.

Annan forskning menar att både lugna och störiga protester behövs eftersom olika protester påverkar olika grupper. För dem som redan sympatiserar med ett visst budskap är det lättare att gå med i en rörelse som bara använder lagliga protestmetoder. De riskerar vare sig polisrepression (i varje fall är risken mindre) eller att tappa ansiktet inför vänner, familj och kolleger. De behöver inte ta steget till att själva bli civilt olydiga. Samtidigt kan störiga protester öka trycket på makthavare som är helt emot budskapet och inte låter sig övertalas av aldrig så stora protestmarscher.

Mer forskning och mer action!

Men som vanligt i samhällsvetenskap råder ingen enighet. Det finns också studier som sökt men inte hittat någon radikala flanken-effekt. Och det finns forskare som hävdar att det inte är så säkert att folk skräms bort av våldsamma protester; det beror av sammanhanget. Men många är ense om att störiga protester kan behövas för att dra uppmärksamhet till en fråga när medierna är ointresserade av demos och petitioner.

Det behövs mer forskning om den radikala flanken-effekten och om hur olika slags protester kan påverka. Jag tycker till exempel att forskningen dåligt håller isär olika slags störiga protester – det är ändå stor skillnad mellan fredlig civil olydnad och sabotage, upplopp och våld mot människor. Och vilket slags störiga protester fungerar bäst? De där logiken är lätt att fatta (som att blockera en landningsbana) eller de som kanske får mer mediauppmärksamhet men inte framstår som helt motiverade (soppa på tavlor)? Och finns det en radikala flanken-effekt också för mer och mindre radikala krav, inte bara protestformer?

Göra och testa!

Att det behövs mer forskning tycker jag ju för att jag är samhällsvetare och tror att forskning om samhället är meningsfull. Men det betyder inte att samhällsvetenskapen kommer att hitta svaret på vad exakt som behöver göras. Minst lika viktigt är att testa olika strategier och lära av försöken, att göra. Det borde stå klart nu att världens ekonomiska och politiska makthavare inte kommer leda den nödvändiga samhällsomställningen om de inte pressas till det – eller ersätts av andra makthavare.

Radikala flanken-effekten pekar också mot att det behövs flera olika sätt att agera, av olika grupper i många sammanhang. En myriad strategier kan vara det som krävs.

Här är de texter jag diskuterat (och en till)

Den här forskningsartikeln och den här, redovisar experiment som visat på radikala flanken-effekten, medan detta är artikeln om effekten av Just Stop Oils disruptiva aktioner. Den här korta texten ur tidskriften Nature berättar om några intressanta resultat i den nyare forskningen om klimat- och miljöprotester. (Alla texterna är på engelska.)