Författare: Admin

Kategorier
Social klass

Klimatomställning och klass 2

Inställning till samhälle och klimatomställning är kopplad till social klass. Den här bloggen berättar vad en tysk studie hittade om omställningsmotståndare.
Vill han verkligen ställa om? AI-genererad bild

I min förra bloggtext berättade jag om en tysk enkätstudie som delade in befolkningen i olika ”mentaliteter”. Synen på klimatomställning och samhälle skiljde sig mellan mentaliteterna och det fanns en koppling till social klass. Jag beskrev de grupper som ville ställa om. Här refererar jag vad studien säger om omställningmotståndare.

Omställningsmot-ståndare

Studien hittade två huvudgrupper av omställningsovilliga med tre mentaliteter i vardera.

Tillväxtorienterade och konservativa

De här personerna sätter för det mesta tillväxt före ekologiska mål. De utgjorde 36 procent av de svarande.

  • Den liberala tillväxtoptimisten är ofta en högavlönad, välutbildad man. Han tror starkt på sin egen handlingsförmåga, inser att han tillhör samhällseliten och söker maktpositioner. Marknader och globalisering är något han gillar. Självklart röstar han borgerligt. Han tolererar bara omställning som inte påverkar de egna privilegierna. Denne man är bilburen, flyger ofta och gillar sin möra köttbit. Han har de högsta privata växthusgasutsläppen i undersökningen. Här finns tyvärr många likheter med svenska ministrar. Jag misstänker starkt Pourmokhtari för att vara liberal tillväxtoptimist, trots hennes kön.
  • Den ekokonservativa är en man eller kvinna med genomsnittlig utbildning och inkomst, som ofta bor på landsbygden. Hen är bekymrad över synlig miljöpåverkan, som den tyska skogens tillstånd. Men hen är skeptisk till samhällsomställning och känner sig hotad av globalisering. Hen ogillar helt enkelt förändring men kan godkänna stränga regler för att skydda naturen. Föredrar mainstreampartier. Hen är sparsam, vilket bidrar till att hålla utsläppen nere.
  • Den harmonisökande konformisten är i allmänhet en kvinna med genomsnittlig inkomst och utbildning i en tysk by. Hon ser sig som maktlös. Stöttar samhälleliga normer och söker gemenskap. Hon vill ha harmoni och undvika sociala konflikter, är till exempel kritisk till klimatprotester. Ofta röstar hon borgerligt och är inte själv politiskt aktiv. Tar bilen, cyklar inte. Åstadkommer genomsnittliga utsläpp.

En politik för de tillväxtorienterade konservativa?

Problemet med liberala tillväxtoptimister är att de så ofta sitter vid makten. De lyssnar inte. Det skulle kunna vara annorlunda med de båda andra grupperna. Naturen betyder något för den ena och den andra söker gemenskap och harmoni. Kan en omställningsprocess som tydligt värnar naturen och erbjuder gemenskap vara en väg framåt?

Den andra övergripande gruppen av omställningsmotståndare drivs av andra känslor och idéer.

Defensiva omställningsmotståndare

De här personerna är uppgivna inför eller hatar vad de uppfattar som överväldigande omvälvningar. De betraktar sin egen sociala position som hotad. De utgjorde 26 procent i undersökningen.

  • Den instrumentella tillväxtindividualisten är typiskt en man med kort utbildning och inkomst under snittet. Han ser livet som en kamp och den egna situationen som prekär. Världen är fientlig!  Bara de svaga strävar efter harmoni med andra människor eller med naturen, menar han. Han motsätter sig varje inskränkning i den personliga friheten, liksom i marknadsfriheten. Nationen måste stå på sig i kampen om resurser, hävdar han. Givetvis tar han avstånd från proekologiska, tillväxtkritiska föreställningar. Ratar av princip ekologiska produkter, äter mycket kött, kör ofta bil och flyger gärna. Hans utsläpp ligger klart över genomsnittet. I Sverige skulle han dras till SD.
  • De flesta med mentalitetstypen regressiv förändringsaversion är kvinnor, ofta med kort utbildning och låg inkomst som bor i en liten eller medelstor stad. Typpersonen uttrycker stark motvilja mot samhällsförändring och är ganska likgiltig för ekologiska aspekter. Bejakar tillväxt. Hon är inte konkurrensinriktad utan längtar efter gemenskap och harmoni. Politiken, de etablerade medierna, digitalisering, vetenskap och globalisering gör henne arg. Ofta röstar hon inte, eller så röstar hon på radikalhögerpartiet. Hon är kritisk till klimatrörelsen och är sällan själv politiskt engagerad. Bil kör hon inte så mycket och åstadkommer genomsnittliga utsläpp.
  • Den sista mentalitetstypen är tillbakadragen. En kvinna eller man med låg inkomst och kort utbildning som ofta bor i en by. Hen upplever sig som maktlös, förfördelad och osäker. Samhällsförändring är för krävande. Proekologiska och tillväxtkritiska idéer tar hen avstånd ifrån. Hen drar sig undan samhället, politiken uppfattas som oviktig för den egna personen. Röstar lite oftare än snittet på ytterhögern eller socialdemokraterna. Hen lever sparsamt av ekonomisk nödvändighet och utsläppen ligger något under genomsnittet.

En politik för de defensiva?

De här omställningsmotståndarna lever med mer begränsade möjligheter än de flesta tyskar och de motsätter sig förändring därför att den är hotfull. De hårdföra instrumentella tillväxtoptimisterna värvas inte för omställning på en fikarast, men det finns bättre och sämre budskap till dem. Jag tror det borde handla om en omställning som minskar ojämlikheten till deras fördel. Det gäller också för de båda andra mentaliteterna.

Hur skulle en övergripande omställningspolitik utifrån den här klassanalysen utformas? Forskarna bakom studien har ett bud på det som jag kommenterar i nästa blogg.

Kategorier
Social klass

Klimatomställning och klass 1

En ny studie visar klassmönstret för vilka som vill ställa om till ett fossilfritt sammhälle och vilka som motsätter sig i Tyskland. AI-genererad bild av en typisk omställnigsvän - en välutbildad kvinna med god inkomst som handlar second hand.
Typisk omställare? Välutbildad kvinna med god inkomst som handlar second hand i Berlin men kanske själv har rätt höga växthusgasutsläpp. AI-genererad bild.

Vem står mot vem i omställningsfrågan? Hur hänger vilja till klimatomställning och klass ihop?

De omställningsvilliga

Vem står mot vem i omställningsfrågan? Proteströrelser, miljöorganisationer, många ungdomar, regeringar i utsatta länder, FN och många partier – mest gröna och de på vänsterkanten – är för klimatomställning. De kräver fossilfrihet och jämlikhet.

Andra är motståndare. En liten grupp försvarar sina intressen i fossilindustri och köttproduktion med näbbar, klor, lobbying och våld när det behövs. En grupp superrika som orsakar enorma växthusgasutsläpp gillar inte heller idén om omställning och minskad konsumtion för de rika. Extremhögerpartierna och många andra partier är emot, de med.

Men vad är mönstret bakom vilka som är för och emot? Vi vet att social klass spelar stor roll för hur människor lever och för våra värderingar och val. Men i klimatfrågan har vi dålig kunskap om klassmönstren. Hur hänger klimatomställning och klass ihop? Problemet med att inte veta är att det blir oklart vad samhällsomställningen behöver handla om.

Klimatomställning och klass i Tyskland

En ny tysk studie sätter tänderna i problemet. Ett representativt urval av Tysklands befolkning ombads 2021/2022 besvara en enkät med tre slags frågor. Frågorna handlade dels om svarspersonernas inställning till sitt eget liv, sociala relationer, naturen, ekologiska frågor, samhällsomställning med mera. Dels fanns frågor om vardagspraktiker med betydelse för klimat och miljö, till exempel mat- och resvanor. Ett tredje frågebatteri handlade om yrke, utbildning, inkomst, ekonomiska tillgångar, anställning i privat eller offentlig sektor, kön med mera.

Utifrån enkätsvaren kunde forskarna placera varje individ i en social position och analysera hur personer i just den positionen tenderade att se på klimatomställning. Och hur mycket växthusgaser de släppte ut.

Synen på klimatomställning och klass hänger ihop. Idéer formas av erfarenheter och erfarenheterna är olika för fattiga och rika, för låg- och högutbildade, för kvinnor och män. Svarspersonernas idéer och inställningar klustrade sig därför i vad forskarna kallar olika mentaliteter, tydligt kopplade till social position.

Mellan de olika mentaliteterna går konfliktlinjerna om omställningen. Nio mentaliteter kunde placeras in i övergripande grupper. I den första finns tre typer av omställningsvilliga som sammantaget utgör 26 procent av de tillfrågade. De här tyskarna vill ha en genomgripande samhällsomställning och en jämlik värld. De är ofta tillväxtkritiska. Jag sammanfattar (och hårdrar lite).

Olika slags omställare

  • Den progressivt självförverkligande kallas en av mentaliteterna. Typpersonen är en välutbildad kvinna med god inkomst som bor i storstad (ofta Berlin) och är politiskt progressiv. Hon vill förverkliga sig själv! Inte genom prylar, de är ointressanta. Upplevelser är vad hon söker. Hon röstar grönt, engagerar sig i klimatrörelser och är aktiv på sociala medier. Äter sällan kött och köper ekologisk mat och begagnat. Men strävan efter självförverkligande och de goda inkomsterna gör att hon flyger ganska ofta och har en stor bostad. Så trots att hon säkert ser sig som duktig när hon avstår från biffen och köper second hand ligger hennes växthusgasutsläpp på genomsnittet för de utfrågade. Jag rodnar när jag ser drag av henne i mig själv. Tror att många läsare av den här bloggen känner en och annan svensk som passar in här.
  • En annan mentalitetstyp är den ekosocialt aktiva medborgaren, en välutbildad kvinna eller man med god ekonomi som bor i en större eller mellanstor stad, ofta i förort. Hen är kritisk till kapitalism och ekonomisk tillväxt och vill se jämlikhet. Röstar vänster eller grönt, är aktiv i klimatrörelsen och stöder en ingripande politik för att ställa om till fossilfrihet. Till skillnad från de självförverkligande anpassar hen verkligen sitt vardagsliv och hamnar i den grupp som orsakar de näst lägsta utsläppen. Många av mina vänner, och delvis jag själv, hamnar här. En och annan bloggläsare gör det också.
  • Den ekosocialt reduktionistiska mentaliteten bärs ofta av en man med medelinkomst; utbildningsnivån varierar, han bor i stadens utkant. Han tar avstånd från hedonism och självförverkligande och lever medvetet knappt, vill klara sig med det nödvändiga. Även han röstar vänster eller grönt och är ofta tillväxtkritisk. Han sympatiserar ofta med klimatrörelsen men är själv inte så politiskt aktiv. Cyklar istället för att ta bil, flyger sällan. Han har de lägsta utsläppen av alla i undersökningen.

De omställningvilligas betydelse

Så där har vi de omställningsvilliga tyskarna. Tyvärr utgör de bara en fjärdedel av befolkningen. Men många är välutbildade och har inflytelserika samhällspositioner så det behövs att de aktiverar sig för förändring (vilket många av dem ju redan gör). De borde också föregå med gott exempel genom sitt eget sätt att leva, fastän deras goda inkomster tillåter dem höga utsläpp. Jag tror att en svensk undersökning också skulle hitta de här grupperna.

Men vilka är omställningsmotståndarna? I nästa blogg berättar jag vad den tyska studien hittade om dem.

Kategorier
Klimatanpassning

Klimatanpassning och rättvisa

Anpassning till det förändrade klimatet är nödvändig när upphettningen slår sönder människors försörjningsmöjligheter. Klimatanpassning och rättvisa kan gå hand i hand, som i ett projekt i El Salvador.

Klimatanpassning och rättvisa kan gå hand i hand. Sedan några år tillbaka har kaffeodlingskooperativet i El Espino på vulkanen i San Salvador lyckats med två saker: att anpassa sina odlingar till det förändrade klimatet och att åstadkomma lite mer jämlikhet i världen. Dessutom har de bidragit till minskade koldioxidutsläpp.

Projektmål: klimatanpassning och rättvisa

El Salvador, det lilla tättbefolkade landet där kaffeodling är ett viktigt inslag i ekonomin, drabbas redan hårt av uppvärmningen. Klimatförändringarna i kombination med skogsavverkning skapar torka och utsatthet för skogsbränder. Extrema väderhändelser leder till översvämningar och jorderosion. Kaffeodlingen påverkas negativt och många kaffebönder är dessutom prisgivna till världsekonomin genom beroendet av en enda vara. Kvinnliga kaffeodlare är speciellt utsatta med sämre tillgång till jord, krediter och inflytande.

CityAdapt är ett FN-initiativ som jobbar med naturbaserad klimatanpassning. Det projekt som omfattade kaffeodlarna i El Espino avsåg att hjälpa dem att anpassa sina odlingar. Men projektet hade också ett mål som är helt centralt för klimaträttvisa: att stärka kvinnors försörjningsmöjligheter och inflytande.

I inledningen av projektet genomförde CityAdapt fokusgrupper med kaffeodlarna för att kartlägga deras problem. De diskuterade både de ökande klimatskadorna och de kvinnliga kaffeböndernas större utsatthet. Det visade sig att de kvinnliga odlarna hade bättre koll på läget och kunde föreslå fler lösningar än de manliga odlarna.

Naturbaserad anpassning

Kakao
Kaffekollektivet i El Spinosa, El Salvador, har diversifierat sina grödor. Här kakao och kaffe.
Kaffe

De naturbaserade lösningarna i det här fallet bestod i att plantera flera sorters kaffe och även kakao och fruktträd för att komma ifrån beroendet av en enda gröda. Vidare grävdes avrinningsdiken som hindrar översvämningar och erosion. De långa dikena tillåter vattnet att gå in i jorden, som då behåller fuktigheten.

Barriärer av dött material, till exempel stenar, byggdes för att stoppa upp vattenflödena. Levande barriärer av tätt planterade växter konstruerades också. Även de stoppar upp vattenflödet och kan skydda odlingarna från hård vind.

Ett annat viktigt inslag i projektet var att återplantera träd, inte minst kaffeträd. Det bidrar inte bara till mer hållbar odling på sikt utan också till att ta upp koldioxid.

Ökad jämlikhet och social förändring

Men projektet innebar också förändring till de kvinnliga kaffeodlarnas fördel. Stärkta av sitt deltagande, som bland annat innefattade diskussioner om kvinnors och mäns situation, startade kvinnliga kaffebönder i El Espino en gemensam grönsaksodling. Den hjälper dem hålla nere matkostnaderna. Kvinnorna har också en grupp där de sparar pengar för mindre lån till varandra, vilket stärker deras oberoende. Under projekttiden valdes för första gången en kvinna till ledare för odlarkollektivet i El Espino – en inspiration för andra kvinnor!

Anpassning som ger hopp

Vad vi behöver allra mest är en drastisk minskning av växthusgasutsläppen och stopp för skövlingen av naturen. Hittills har jag personligen knappt orkat tänka på hur mycket möda och resurser som måste satsas på anpassningen av våra samhällen för att motverka de ökande skadorna. Det är så svidande bittert att krafterna måste läggas på att hålla emot de allt större förändringarna när alla resurser behövs för att stoppa utsläppen och bygga om världen.

Men anpassning är nödvändig. När klimatanpassning och rättvisa går hand i hand känns det bra. När anpassningsåtgärderna dessutom bidrar till att minska växthusgasutsläppen känns det ännu bättre.

Kategorier
Hopp

Ja! Stater är skyldiga att motverka uppvärmningen

Internationella Domstolen i Haag kom den 23 juli med ett viktigt utlåtande: stater är skyldiga att motverka uppvärmningen och ersätta skador på klimatsystemet.

FNs generalförsamling gav Internationella domstolen i Haag i uppdrag att ge ett utlåtande om två frågor. Dels vilka skyldigheter stater har, enligt internationell rätt, för att skydda klimatsystemet från människoskapade växthusgasutsläpp. Dels vilka rättsliga konsekvenser som drabbar stater som orsakat betydande skador på klimatsystemet.

Efter månaders överläggningar kom så utslaget.

Stater är skyldiga att motverka uppvärmningen

Stater är skyldiga att skydda klimatsystemet. Det följer bland annat av Kyotoprotokollet, Parisavtalet, Havsrättskonventionen och de mänskliga rättigheterna.

Därför måste stater vidta åtgärder för att begränsa växthusgasutsläppen, men även bidra till anpassning till det förändrade klimatet. De måste också samarbeta med och bistå andra stater genom finansiering och tekniköverföring. Stater har skyldighet att upphöra med den skadliga verksamheten och gottgöra andra för skadan. Stater har möjlighet att utkräva ansvar av varandra.

Men spelar internationell rätt roll?

Om vi betänker den sörja av överträdelser mot internationell rätt och våldsamma kränkningar av mänskliga rättigheter som vi ser varje dag. Spelar ett utlåtande av Internationella Domstolen någon roll alls?

Utifrån tanken om att olika påtryckningar, protester, goda exempel och mer slumpartade händelser som drar åt samma håll till sist får effekt: ja! Här finns ännu en instans som säger att växthusgasutsläppen måste stoppas och de värst drabbade kompenseras. Juridiken är en kraftkälla i det internationella samhället. Forskning om rättsliga åtgärders effektivitet pekar mot att de tillsammans med andra typer av påtryckningar kan ha effekt. Till exempel att det här domstolsutslaget kan användas för att mobilisera fler individer och institutioner i klimatkampen. Och att det kan användas som påtryckning mot världens regeringar.

Därför kategoriserar jag den här bloggtexten under rubriken Hopp.

Kategorier
Aktivism

Radikala flanken-effekt för debatter

Tidö-partiernas allt radikalare förslag om att inskränka invandrades rättigheter får deras tidigare policys att framstå som hyggliga och humana. Det finns en radikala flanken-effekt också för debatter. Migrationsminister Johan Forsell på bilden.

När högern kastar in allt vildare idéer i sin klappjakt på invandrades rättigheter framstår tidigare lite mindre radikala förslag plötsligt som rimliga. Det är en radikala flanken-effekt för debatter. Men den kan användas också av de som vill knuffa helt andra förslag mot debattarenans mitt.

Det var inte evigheter sen som folkpartisters och moderaters förslag om språkkrav för att bli svensk medborgare fick svidande kritik. Bland annat därför att den som inte är medborgare saknar den självklara rätten att bo kvar ens efter många år i landet. När det blir svårare att bli medborgare hamnar fler i det läget.

Allt mer högerradikala förslag

Nu inte bara trängs förslagen om att göra det svårare att bli ”svensk”. Förslaget om att en ”vandel” som anses bristfällig ska kunna användas för att kasta ut människor som bott i decennier i Sverige är en djup urgröpning av rättigheter och trygghet. När det nu ligger på bordet verkar ett litet svensktest för att bli medborgare väl inte så farligt? Snart kommer förslagen som får vandelspolitiken att verka rimlig och human.

Högern har varit skicklig i det här spelet. De kommer ständigt med nya förslag som får motståndarna att koka. Men som samtidigt får tidigare förslag och verklighetsbeskrivningar att kännas hyggliga och realistiska. Den snabba nedmonteringen av invandrades rättigheter har rullat på i väl planerade steg.

En radikala flanken-effekt för debatter

Men den här förflyttningen av idéer från ytterkanten in mot mitten när det dyker upp ett nytt radikalt förlag fungerar inte bara rasistiskt. Debatten kan vidgas åt flera håll och öppna för förändring av olika slag. Till exempel för en mer radikal klimatpolitik. Fenomenet beskrivs i en forskningsartikel. Miljöaktivisten Bill McKibben och 350.org drog 2012 igång en divesteringskampanj mot fossilföretagen i USA. De krävde att universitet och andra institutioner skulle sälja ut sina aktier i fossilindustrin. Det skulle leda till att den tappade marknadsandelar och till slut inte klarade sig längre, var tanken. Målet var att fossilindustrin skulle försvinna och olja, gas och kol stanna under marken. McKibben uttryckte sig så här:

…vi behöver se fossilbränsleindustrin i nytt ljus. Den har blivit en brutal industri, hänsynslös som ingen annan kraft på Jorden. Den är allmänhetens fiende nummer ett till vår planetära civilisations överlevnad.

Det här var superradikal retorik i USA 2012. Och kampanjen gick inte särskilt bra. Få större institutioner divesterade. Och som vi vet är inte USA direkt fossilfritt 13 år senare. Men, menar författarna till forskningsartikeln, kampanjen hade inflytande på annat sätt. 350.orgs retorik demoniserade fossilföretagen. De tidigare mest radikala förslagen var betydligt försiktigare och handlade till exempel om en fossilskatt. Nu framstod de förslagen som modesta och började diskuteras på allvar.

När ett nytt radikalt förslag och en fränare verklighetsbeskrivning får uppmärksamhet, blir de förslag som tidigare ansetts som alltför radikala uppmärksammade. De framstår som vettiga alternativ, speciellt när mainstreamaktörer börjar intressera sig för dem. Det blir idéer att ta hänsyn till.

Det här är en radikala flanken-effekt för debatter. När Just Stop Oil blockerade motorvägar i Storbritannien blev människor mer sympatiskt inställda till rörelsen Friends of the Earth än de skulle blivit utan kontrasten mot Just Stop Oil. Rörelserna har ungefär samma budskap men Friends of the Earths lagliga protester framstod som extra snälla och sympatiska för de som rasade över vägblockaderna.

Hur utnyttja debattens radikala flank-effekt?

Vad har vi för bud på radikala visioner och förslag som drar i rätt riktning i den här mörknande världen? Som inte är så utspejsade att ingen ens bryr sig utan fräscha och fräcka så att de blir lystrade till. Som kan få bättre förslag än de sämsta att hamna i fokus.

En kraftigt utvidgad rättighetskatalog för invånare som inte är svenska medborgare? Till exempel med rösträtt även i riksdagsval för personer som bott några år i Sverige och rätt till betald svenskundervisning på arbetstid. Och ett förstärkt skydd av icke-medborgares yttrandefrihet.

Eller vad sägs om lagen att det företag som släpper ut växthusgaser måste betala stora skadestånd till barn och ungdomar? Skadestånd som fördubblas varje år. Utan att ungdomarna behöver driva rättsprocesser.

Kategorier
Rättigheter

Anna som sparkades för att ha stickat med Rebellmammorna: Hoppet om stärkta rättigheter för klimatengagerade lever

Att en person fick sparken från sitt jobb på Energimyndigheten för att ha stickat med Rebellmammorna har fått mycket uppmärksamhet och svidande kritik. Svenska staten har stämts och FN har engagerat sig i fallet. Här berättar avskedade ’Anna’ själv. Hoppet är att hennes fall kan leda till stärkt yttrandefrihet för alla som engagerar sig för klimatet. 

Och så förutsäger Rebellmammorna hur vår statsminister kommer att tala om saken i en bättre framtid. 

'Anna' som sparkades från Energimyndighetern för att ha stickat med Rebellmammorna hoppas att hennes fall ska leda till stärkta rättigheter för klimatengagerade

Hej! Annafrånenergimyndigheten här. Jättetacksam att få tillfälle att gästskriva på Rödgrönt! 

Det var jag som fick sluta mitt arbete som nationell gassamordnare på Energimyndigheten våren 2024 efter ett mediedrev där det uppdagades att jag hade demonstrerat med Rebellmammorna. Hela historien har blivit väldigt uppmärksammad och jag kan skryta med det något udda att ha blivit ’kändis’ genom att få sparken. Det får man väl ändå säga är en bedrift!  

Historien finns beskriven på min egen websida annafrånenergimyndigheten.se. Det som har hänt är så absurt att jag blev tvungen att skriva ner allt. Titta gärna! 

Stort medieintresse för avskedandet 

Förutom att jag väldigt plötsligt fick gå från mitt arbete har det som hände resulterat i: 

  • att ca 200 svenska och internationella artiklar och dessutom radio- och teveprogram och olika poddar har uppmärksammat historien. Den stora majoriteten lyfter det absurda i att människor som kämpar mot klimatkrisen i Sverige utsätts för repressalier. Uppmärksamheten har främst riktats mot demokratiaspekterna och tagits upp som ett exempel på hoten mot vår yttrande- och åsiktsfrihet. 
  • att Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin har blivit dubbelt anmäld till Konstitutionsutskottet för sin inblandning i fallet (bland annat för ministerstyre). 
  • att Energimyndigheten har blivit anmäld till Justitiekanslern. Det var en process som efter nio månader, trots övertygande bevis för myndighetens bristande hantering av ärendet (min åsikt), till slut avslutades med att fallet lades ner. En rekommendation var att fallet istället skulle behandlas arbetsrättsligt. Men eftersom den arbetsrättsliga vägen är omöjlig då jag var provanställd, var enda vägen framåt för fackförbundet ST som drivit processen att stämma staten. 
  • att Sverige fått kraftig kritik från FN för hanteringen av ärendet. FNs speciella rapportör för miljöförsvarare med delegation har engagerat sig och besökt Sverige. 
  • att Institutet för mänskliga rättigheter kläckt idén om en ’Lex Marie’, för att undvika liknande historier. Förslaget handlar om att istället för att de som lyfter klimatfrågan straffas, så bör tjänstepersoner ha en skyldighet att lyfta missförhållanden som leder till ökade utsläpp. Det skulle på riktigt göra skillnad! 

Talet som Kristersson inte hållit – än

Inom klimatrörelsen arbetar vi gärna med ’alternativa scenarier’ eller sådant som visar verkligenheten som den skulle kunna vara i en bättre värld. Rebellmamma Maria Österholm har gjort den här fina filmen som visar idén med en Lex Marie. 


Det jag vill säga är att det är viktigt att vi fortsätter att arbeta emot klimatdestruktionen, trots att det är jobbigt i stunden. Vi stöter lätt på motstånd, visst. Men om vi alla står starka tillsammans, kan vi påverka till det bättre. Jag är så djupt tacksam till alla som kämpar för det bättre. Vi kan faktiskt göra skillnad. 

Kategorier
Hopp

Förbud mot oljeutvinning i Nordsjön

Tillfälligt förbud mot aktivitet på tre oljefält i Nordsjön blev nyligen norska högsta domstolens utslag. Processen har drivits av Natur og Ungdom och Greenpeace mot norska staten.

Förbud mot oljeutvinning i Nordsjön på tre av oljefälten där blev nyligen norska högsta domstolens dom. Två miljöorganisationer driver processen mot norska staten. Bilden visar hur oljeföretaget har tänkt sig ett av fälten.
Bilden visar hur oljeföretaget Aker BP tänker sig utbyggnaden av ett av de nu tills vidare stoppade oljefälten

Stopp tills vidare för drift och utbyggnad

Miljöorganisationerna stämde 2023 staten för att ha godkänt oljefälten Tyrving, Yggdrasil och Breidablikk utan att utreda globala klimat- och miljöeffekter av deras drift. Vilket strider mot både norsk rätt och EU-rätt. Nu gäller förbud mot drift och vidare utbyggnad medan rättsprocessen pågår om ifall fälten alls ska få drivas.

Vad som blir den slutliga domen vet vi inte. Och inte heller vad som händer om utslaget blir att oljefälten inte får återstarta. Över huvud taget är den rättsliga vägen för att få stater att driva en vettig klimatpolitik relativt oprövad. Ännu vet ingen vad det faktiskt kan ge. Utslaget från målet i Internationella Domstolen där östater kräver att de värsta utsläpparna tar ansvar har fortfarande inte kommit.

Den rättsliga vägen och andra

Men många vägar behöver prövas. Några forskare som analyserade olika strategier som miljöaktivister använt kom fram till att rörelser som använde fler än tio strategier för att till exempel stoppa öppnandet av gruvor, var mer framgångsrika än de som använde färre än fem strategier. Att använda kombinerade strategier gav större hopp om att nå målet än att förlita sig på ett enda sätt att driva en fråga. Forskarna kom fram till att drivandet av rättsprocesser i sig sällan ledde till det som miljörörelserna ville uppnå. Men förenat med andra strategier kunde processandet vara effektivt.

Om Aker BP, företaget som just nu inte får använda och bygga ut de tre oljefälten

Aker BP bedriver oljeupptagning på flera ställen i Norge och säger sig vara ett av de största oberoende oljebolagen i Europa. På sin hemsida har företaget en lång uppförandekod som utvecklar dess fina ambitioner för till exempel säkerhet och respekt för mångfald. Långt ner på sidan dyker klimatet upp och vi får veta att Aker BP integrerat klimathänsyn i sin strategi. Målet är att producera olja och gas mer effektivt för att få ner utsläppen per fat. Vad är då detta, grön norsk olja som inte skadar klimatet?

Inte riktigt. Enligt företagets plan för minskade koldioxidutsläpp är målet att sänka de utsläpp som själva oljeupptagningen ger upphov till. Till exempel genom att använda elfordon i arbetet. Inte helt otippat har företaget inga ambitioner alls vad gäller att reducera de utsläpp som orsakas av oljans förbrukning när den sålts. De utsläppen är givetvis de i särklass största som oljeutvinningen ger upphov till. Den norska oljan är tyvärr fortfarande lika svart som annan olja.

Kategorier
Protester

Klimatprotesters effekt på människor, medier och politik

Klimatprotest i Berlin. Ny forskningssammanställning visar klimatprotesters effekt på människor, medier och politik.
Klimatprotester i Berlin

Vad vet vi egentligen om klimatprotesters effekt? En ny studie sammanställer forskningen.

Forskningen pekar mot att disruptiva, störiga, protester kan öka stödet till den del av klimatrörelsen som demonstrerar laglydigt: de som blir arga när Just Stop Oil blockerar motorvägen kan av bara farten identifiera sig med Fridays for Futures tillståndsgivna demonstration. Fenomenet kallas radikala flanken-effekten. Men utöver den – vad vet vi om ifall protester egentligen funkar? Forskarintresset för frågan är rätt stort och de flesta som studerar klimatprotester vill att protesterna ska ha effekt. Det gäller till exempel en av författarna till en ny artikel som sammanställt resultat från 50 studier. Hon heter Laura Thomas-Walters, forskar vid Yales universitet och har tidigare jobbat med klimatrörelsen i Storbritannien. Glädjande för henne och många andra pekar forskningsöversikten mot att protester faktiskt påverkar.

Klimatprotesters effekt på människor och medier

Framförallt finns tydliga belägg för att folk i allmänhet lägger märke till och tar intryck av protester. En tysk studie visar till exempel att allmänhetens oro för den globala upphettningen ökade efter demonstrationer. En experimentstudie (de intervjuade fick läsa fejknyheter om oliks slags protester och svara på attitydfrågor) från USA gav samma resultat vad gällde väljare som identifierade sig som demokrater eller oberoende. Men de som identifierade sig med republikanerna påverkades inte alls.

Utanför experimentvärlden, i det verkliga samhället, spelar medier en viktig roll för att rama in frågor och lyfta dem i debatten. Klimatprotester kan få ordentligt med medial uppmärksamhet – större täckning än extrema väderhändelser, enligt en studie. Medierna verkar särskilt intresserade av aktioner riktade mot industrin. Om rapporteringen sen är negativ eller positiv varierar förstås både med protestens natur och mediets vinkling. Olagliga protester tenderade till exempel att rapporteras på ett mer negativt sätt än lagliga i Storbritannien, enligt en studie.

Klimatprotesters effekt på politiken

Att människor oroar sig och medierna rapporterar om en fråga betyder ju inte automatiskt att samhället förändras till det bättre. Men ett steg mot förändring kan vara när frågorna flyttar in i politiken. Några studier pekar mot att klimatprotester påverkat tyska väljares partival. Annan forskning från Tyskland och Storbritannien visar klimatprotesters effekt på hur mycket politiker pratar om miljö- eller klimatfrågor.

Ännu intressantare är en brittisk studie som demonstrerar att klimatprotester följs av mer klimatdebatt i parlamentet. Politiker som intervjuades var övertygade om att protesterna också hade bidragit till att viktiga klimatbeslut togs.  En intressant forskningsrapport som kartlagt klimatrörelsen i Australien ger också många exempel på att protester har gett de önskade resultaten i form av politiska beslut. Inte de stora och avgörande tyvärr – Australien har fortfarande en totalt usel klimatpolitik – men mindre beslut som ändå går i rätt riktning. Som att få en delstatsregering att besluta stänga ett kolkraftverk.

Störiga protester skadar inte

Disruptiva protester (i varje fall fredliga) har enligt flera av studierna inte någon negativ effekt på inställningen i klimatfrågor, som en del journalister gärna hävdar. Forskarna hittar ingen backlash vad gäller själva klimatfrågan. Bilisten som fått stå i kö när Just Stop Oil limmat fast sig på motorvägen kanske kommer kokande till jobbet och vill att packet ska buras in. Men det säger inte att hen blir mindre oroad av klimatkrisen eller mer obenägen att vilja se en effektiv klimatpolitik. Och varför skulle hen egentligen bli det?

Kategorier
Hopp

Fem skäl emot att bli navelskådare och fem tips för att stå ut

Världsläget är tungt men det finns goda skäl att gneta på för en bättre värld. Och det finns tips för att stå ut. Att göra saker tillsamman, till exempel demonstrera, är ett av dem.

Här följer fem goda skäl för att gneta på för en bättre värld istället för att sjunka ihop i en våt hög eller bestämma att ens egen navel är universums mittpunkt. Trots världsläget. Och det finns tips för att stå ut.

Skäl för att kämpa på

Historien är inte förutbestämd

Jag fruktar att nyfascismen kommer att vräka allt över ända. Och det kan verka som om alla försök att hejda klimatkatastrofen är förgäves. Det är också lätt att tro att en vanvettig kapprustning kommer att kasta oss in i ett nytt världskrig. Men är det något vi lär oss av nuet är det hur svårt det är att förutsäga utvecklingen. Jag tror inte att marxismen är överspelad för att förstå vissa grunddrag i samhället. Men en historieuppfattning som säger att allt går i en förutbestämd riktning är både naiv och orimlig. Inte heller omarxistiska trendspaningar kan ge kunskap om vad som kommer att hända i politik och ekonomi, bara mer eller mindre kvalificerade gissningar.

Det finns många goda krafter

Det finns så många goda krafter i världen, så många viktiga kamper pågår. På vissa håll går utvecklingen faktiskt i rätt riktning och det finns ljusglimtar. Det är inte läge att ge upp. Håll i, håll ut!

Det kan alltid bli värre

Även om mänskligheten missar tvågradersmålet, auktoritära styren tar järngrepp och det bryter ut fler krig kan det alltid bli ännu värre. En tre grader varmare värld är sämre än en två grader varmare. Varje tiondels grad spelar roll, liksom vilket motstånd fossilföretagen, Alternativ för Tyskland, SD och misogyna näthatare möter.

Aktivitet och gemenskap räddar själen

Alla mår så mycket bättre av att försöka göra något och att göra det tillsammans med andra än av att låta sig lamslås.

Små handlingar spelar roll

Det småskaliga motståndet spelar kanske inte direkt roll i det stora men kan rädda någons dag. När jag en gång trots min lite timida läggning fräste ifrån mot rasistiskt tjatter i tunnelbanan gick tjejen som suttit bredvid mig ifatt mig på stationen där vi båda stigit av. Hon ville berätta vad otroligt bra det hade känts för henne att någon sa ifrån.

Det är meningsfullt att försöka påverka den vanvettiga världen i en bättre riktning. Men det är lätt att tappa hopp och gnista just nu. Här är mina tips för att stå ut.

Tips för att stå ut

Fokusera

Jag försöker fokusera mer på det lilla jag kan göra än på det jag inte kan påverka. Även det som är litet är något. Det finns många begränsade men meningsfulla åtgärder, till exempel att

  • samla några en litar på till en jobblunch för att diskutera fackliga frågor och rättvisa på arbetsplatsen
  • sprida någon av Skiftets kampanjer
  • författa en motion till Vänsterpartiets kongress om starkare fokus på klimatet
  • skicka peppande mejl då och då till journalister som skrivit något bra
  • stödja Civil Rights Defenders som ett bidrag till att försvara våra rättigheter
  • skriva en text till Wikipedia
  • fota och lägga ut en bild på dagens veganmiddag
  • hjälpa till på närmaste cykelkök eller maträddarverksamhet (som tar vara på mat som annars hade kastats och ser till att den äts upp istället) eller bidra till något annat gräsrotsinitiativ som vill sprida ett vettigare sätt att konsumera
  • göra tummen upp och heja på ungdomana från Fridays for Future eller Rebellmammorna på torget också när en inte vill eller hinner vara med
  • demonstrera för klimaträttvisa och mot rasism – peppande och behövligt
  • avsätta några timmar i månaden till att vara volontär på ett språkcafé – roligt och intressant och hjälper nya invånare att komma in i samhället
  • köpa Situation Stockholm eller motsvarande tidning
  • Och kanske mer än så.

Agera tillsammans

Ett annat tips för att stå ut: allt på listan ovan kan göras tillsammans. Jag gör saker med andra för att försöka påverka.

Bryt nyhetsflödet

Jag bryter nyhetstillförseln då och då. Nu har jag insett att världen inte blir värre av om jag missar några galna presidentdekret, en eller annan heil-hälsning av någon presidentmedarbetare eller ens ihjälskjutna barn på Västbanken.

Gör något njutbart

Jag gör regelbundet sånt som gör mig glad utan att skada världen så mycket (nej, jag unnar mig inte en New York-resa över helgen). Folk blir glada av olika saker. Det brukar vara sånt som att vandra i skogen, åka skidor, gå ut med hunden, träffa vänner på krogen, se en bra film, ha sex, läsa högt för barn, måla i olja, spela sällskapsspel, äta godis, titta på stand up eller läsa poesi. En jävlig värld blir inte sämre av att jag blir glad utan faktiskt pyttelite bättre.

Skratta!

Humor, humor, humor! Driv med världspolitikens marodörer, Åkesson, Kristersson och hela den löjliga makten och vansinniga världen!

Vilka är dina bästa skäl och tips?

Kategorier
Hopp

Tretton goda miljönyheter från 2024

En av förra årets goda miljönyheter handlar om provrörsbefruktade koralldjur.

År 2024 var inte året då hoppet för världens framtid frodades. Därför har jag plockat några goda miljönyheter ur State of Global Environmental Governance 2024. Rapporten sammanställer resultat av globala överläggningar, förhandlingar och samarbeten på klimat- och miljöområdet.

Och, nej, helhetsbilden i rapporten ger mig inte bättre nattsömn. Men: ju mer jag följde länkar i rapporten och lärde mig om malariamedicin, grönskande öknar och provrörsbefruktade koralldjur, desto hoppfullare kände jag mig faktiskt.

Minskad fattigdom och malariavaccin

  • Den extrema fattigdomen i världen minskade och har återgått till nivåerna före pandemin, enligt Världsbanken.
  • Vaccin mot malaria håller på att utvecklas och polio är på väg att utrotas.

Bättre varningar, mer fossilfritt

  • Motståndskraften mot katastrofer orsakade av extremväder förbättras, vilket kanske beror på bättre varningssystem.
  • Växthusgasutsläppskurvan för några viktiga sektorer vände neråt – även om de totala utsläppen inte gjorde det – bland annat i sektorerna aluminium, cement och flyg. Samtidigt ökar produktionen av fossilfri energi snabbt. I EU gick fossilfri energiframställning om den fossilbaserade 2024. Mer fossilfri energi är ju inte i sig goda miljönyheter men borde göra det lättare att skära ner fossilanvändningen.

Planetär läkning

  • Hålet i ozonlagret fortsatte krympa förra året, ett exempel på att skador vi förorsakat planeten kan läka om vi ändrar beteende.
  • Sahel, Saharas gränsland, håller på att bli grönare, tack vare världens största landrestaureringsprojekt. Öknen grönskar, hungern minskar och den lokala temperaturen sjunker i en remsa över hela den afrikanska kontinenten. Jag hade aldrig hört talas om det här projektet och filmen jag hittade på länken var otroligt uppmuntrande. Det låter nästan för bra för att vara sant.
  • The Great Barrier Reef Foundation rapporterade framgångar med provrörsbefruktning av koraller – på Stora barriärrevet växer nu provrörsbefruktade små koralldjur.
  • Den iberiska lodjursstammen har börjat återhämta sig från att ha legat på randen till utrotning, tack vare olika räddningsåtgärder.

Överenskommelser och domstolsutslag

  • FNs konferens om biologisk mångfald i Cali, Colombia (COOP 16) ledde till ett beslut om biodiversitet och klimat.
  • Konferensen fattade också beslut om att inrätta ett permanent underorgan som ska ge urfolk och lokala samhällen bättre möjligheter att skydda arter.
  • Det globala ramverket för kemikalier (Global Framework on Chemicals) inrättade en ny fond för att stötta fattiga länder i att hantera avfall som innehåller farliga kemikalier.
  • Internationella havsrättsdomstolen (International Tribunal for the Law of the See) slog fast att stater måste skydda haven bättre mot negativ påverkan av växthusgaser och försurning.
  • HD slog fast att personer som drabbats av PFAS-förgiftat dricksvatten i Ronneby och Kallinge har rätt till skadestånd.