Den 4:e maj kom domen i målet om olydnadsprotesten mot privatjetflyget på Bromma. Jeannette Eggers, en av deltagarna, har tidigare skrivit om såväl polisförhör som åtal och rättegång. Här berättar hon om sina känslor och tankar efter domslutet.
Jag och de övriga som inte sprutade färg blev frikända. Vilken lättnad. Inte främst för egen del, utan för att det är en seger för demokratin. För demonstrationsrätten. Det hade varit oerhört allvarligt om vi som bara höll i en banderoll eller mikrofon hade dömts för den civila olydnad som andra valde att göra. Nu återstår det att se om domen överklagas av åklagaren.
Varför ifrågasätts aldrig forskare som inte protesterar?
I samband med rättegången blev det återigen en debatt i media om hur aktivistiska handlingar av forskare (som civil olydnad) påverkar förtroendet för forskningen. Vid det här laget är jag väldigt trött på anklagelsen att civil olydnad eller liknande aktivistiska handlingar undergräver förtroendet för forskning. För det första framförs det argumentet ofta av kritiska forskare från deras bekväma kontor, utan bäring på det som forskningen faktiskt visar. Deras argument verkar mest baseras på magkänsla. För det andra: Vi är i ett existentiellt nödläge där hela mänsklighetens framtid och i princip allt vi älskar står på spel, och de kommande åren är helt avgörande.
Om vi forskare inte använder vårt förtroendekapital nu – när ska vi då göra det? Vad ska vi spara det till? Det kommer knappast finnas mycket utrymme för forskning i en värld med kollapsande ekosystem och samhällen. Och varför är det aldrig forskare som fortsätter som vanligt som får frågan: Varför ska samhället ta era (eller era kollegors) alarmerande forskningsresultat på allvar när ni inte själva beter er som om ni gjorde det? Hur påverkar det förtroendet för forskningens allvarliga budskap?
Konsekvenser för oss åtalade
Det har gått mer än två och ett halvt år mellan protestaktionen och domen. En väldigt lång tid. För vissa av mina medåtalade har det fått allvarliga konsekvenser – Isabelle fick avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap. För min del var konsekvenserna lindrigare. Vid sidan av några personpåhopp och en uthängning i högerextrem media har responsen varit övervägande positiv. Men det har varit energi- och tidskrävande. Det hade varit skönt med lite semester då jag är i stort behov av återhämtning, men det får vänta, nu stundar en intensiv period med forskningsansökningar och annat. Fler löften om att mer forskning ska göra samhället bättre på något sätt… samtidigt som kunskapsföraktet bland våra makthavare blir allt tydligare.
Så kan du stödja
Jag är glad att tingsrätten gick emot åklagarens yrkande och inte dömde min aktivistvän Björn till fängelse. Samtidigt är det synd att rätten inte accepterade nödrättsargumenten, så mina modiga aktivistvänner som sprutade färg har dömts till skadestånd och dagsböter, totalt drygt 120 tkr. Bidrag till att betala detta är varmt välkomna. Du kan skicka ditt bidrag till Extinction Rebellion, Swish: 123 642 18 53 eller Bankgiro: 499-0230 (skriv ”klimat”). Skulle det bli ett överskott går det till XR:s kassa för klimatkampen.