Klimatomställning och klass 1

Vem står mot vem i omställningsfrågan? Hur hänger vilja till klimatomställning och klass ihop?

De omställningsvilliga

Vem står mot vem i omställningsfrågan? Proteströrelser, miljöorganisationer, många ungdomar, regeringar i utsatta länder, FN och många partier – mest gröna och de på vänsterkanten – är för klimatomställning. De kräver fossilfrihet och jämlikhet.

Andra är motståndare. En liten grupp försvarar sina intressen i fossilindustri och köttproduktion med näbbar, klor, lobbying och våld när det behövs. En grupp superrika som orsakar enorma växthusgasutsläpp gillar inte heller idén om omställning och minskad konsumtion för de rika. Extremhögerpartierna och många andra partier är emot, de med.

Men vad är mönstret bakom vilka som är för och emot? Vi vet att social klass spelar stor roll för hur människor lever och för våra värderingar och val. Men i klimatfrågan har vi dålig kunskap om klassmönstren. Hur hänger klimatomställning och klass ihop? Problemet med att inte veta är att det blir oklart vad samhällsomställningen behöver handla om.

Klimatomställning och klass i Tyskland

En ny tysk studie sätter tänderna i problemet. Ett representativt urval av Tysklands befolkning ombads 2021/2022 besvara en enkät med tre slags frågor. Frågorna handlade dels om svarspersonernas inställning till sitt eget liv, sociala relationer, naturen, ekologiska frågor, samhällsomställning med mera. Dels fanns frågor om vardagspraktiker med betydelse för klimat och miljö, till exempel mat- och resvanor. Ett tredje frågebatteri handlade om yrke, utbildning, inkomst, ekonomiska tillgångar, anställning i privat eller offentlig sektor, kön med mera.

Utifrån enkätsvaren kunde forskarna placera varje individ i en social position och analysera hur personer i just den positionen tenderade att se på klimatomställning. Och hur mycket växthusgaser de släppte ut.

Synen på klimatomställning och klass hänger ihop. Idéer formas av erfarenheter och erfarenheterna är olika för fattiga och rika, för låg- och högutbildade, för kvinnor och män. Svarspersonernas idéer och inställningar klustrade sig därför i vad forskarna kallar olika mentaliteter, tydligt kopplade till social position.

Mellan de olika mentaliteterna går konfliktlinjerna om omställningen. Nio mentaliteter kunde placeras in i övergripande grupper. I den första finns tre typer av omställningsvilliga som sammantaget utgör 26 procent av de tillfrågade. De här tyskarna vill ha en genomgripande samhällsomställning och en jämlik värld. De är ofta tillväxtkritiska. Jag sammanfattar (och hårdrar lite).

Olika slags omställare

• Den progressivt självförverkligande kallas en av mentaliteterna. Typpersonen är en välutbildad kvinna med god inkomst som bor i storstad (ofta Berlin) och är politiskt progressiv. Hon vill förverkliga sig själv! Inte genom prylar, de är ointressanta. Upplevelser är vad hon söker. Hon röstar grönt, engagerar sig i klimatrörelser och är aktiv på sociala medier. Äter sällan kött och köper ekologisk mat och begagnat. Men strävan efter självförverkligande och de goda inkomsterna gör att hon flyger ganska ofta och har en stor bostad. Så trots att hon säkert ser sig som duktig när hon avstår från biffen och köper second hand ligger hennes växthusgasutsläpp på genomsnittet för de utfrågade. Jag rodnar när jag ser drag av henne i mig själv. Tror att många läsare av den här bloggen känner en och annan svensk som passar in här.
• En annan mentalitetstyp är den ekosocialt aktiva medborgaren, en välutbildad kvinna eller man med god ekonomi som bor i en större eller mellanstor stad, ofta i förort. Hen är kritisk till kapitalism och ekonomisk tillväxt och vill se jämlikhet. Röstar vänster eller grönt, är aktiv i klimatrörelsen och stöder en ingripande politik för att ställa om till fossilfrihet. Till skillnad från de självförverkligande anpassar hen verkligen sitt vardagsliv och hamnar i den grupp som orsakar de näst lägsta utsläppen. Många av mina vänner, och delvis jag själv, hamnar här. En och annan bloggläsare gör det också.
• Den ekosocialt reduktionistiska mentaliteten bärs ofta av en man med medelinkomst; utbildningsnivån varierar, han bor i stadens utkant. Han tar avstånd från hedonism och självförverkligande och lever medvetet knappt, vill klara sig med det nödvändiga. Även han röstar vänster eller grönt och är ofta tillväxtkritisk. Han sympatiserar ofta med klimatrörelsen men är själv inte så politiskt aktiv. Cyklar istället för att ta bil, flyger sällan. Han har de lägsta utsläppen av alla i undersökningen.

De omställningvilligas betydelse

Så där har vi de omställningsvilliga tyskarna. Tyvärr utgör de bara en fjärdedel av befolkningen. Men många är välutbildade och har inflytelserika samhällspositioner så det behövs att de aktiverar sig för förändring (vilket många av dem ju redan gör). De borde också föregå med gott exempel genom sitt eget sätt att leva, fastän deras goda inkomster tillåter dem höga utsläpp. Jag tror att en svensk undersökning också skulle hitta de här grupperna.

Men vilka är omställningsmotståndarna? I nästa blogg berättar jag vad den tyska studien hittade om dem.