FNs generalförsamling gav Internationella domstolen i Haag i uppdrag att ge ett utlåtande om två frågor. Dels vilka skyldigheter stater har, enligt internationell rätt, för att skydda klimatsystemet från människoskapade växthusgasutsläpp. Dels vilka rättsliga konsekvenser som drabbar stater som orsakat betydande skador på klimatsystemet.
Efter månaders överläggningar kom så utslaget.
Stater är skyldiga att motverka uppvärmningen
Stater är skyldiga att skydda klimatsystemet. Det följer bland annat av Kyotoprotokollet, Parisavtalet, Havsrättskonventionen och de mänskliga rättigheterna.
Därför måste stater vidta åtgärder för att begränsa växthusgasutsläppen, men även bidra till anpassning till det förändrade klimatet. De måste också samarbeta med och bistå andra stater genom finansiering och tekniköverföring. Stater har skyldighet att upphöra med den skadliga verksamheten och gottgöra andra för skadan. Stater har möjlighet att utkräva ansvar av varandra.
Men spelar internationell rätt roll?
Om vi betänker den sörja av överträdelser mot internationell rätt och våldsamma kränkningar av mänskliga rättigheter som vi ser varje dag. Spelar ett utlåtande av Internationella Domstolen någon roll alls?
Utifrån tanken om att olika påtryckningar, protester, goda exempel och mer slumpartade händelser som drar åt samma håll till sist får effekt: ja! Här finns ännu en instans som säger att växthusgasutsläppen måste stoppas och de värst drabbade kompenseras. Juridiken är en kraftkälla i det internationella samhället. Forskning om rättsliga åtgärders effektivitet pekar mot att de tillsammans med andra typer av påtryckningar kan ha effekt. Till exempel att det här domstolsutslaget kan användas för att mobilisera fler individer och institutioner i klimatkampen. Och att det kan användas som påtryckning mot världens regeringar.
Därför kategoriserar jag den här bloggtexten under rubriken Hopp.